Jag avskyr mig själv och det jag är, det går inte en dag där tankarna för mig mot hur jag mår och det i sin tur ger mig negativa tankar och känslor.
En hemsk ond cirkel som inte kan brytas, iallafall inte nu, inte som jag mår.
Jag har dagar som går där mitt mående och mina tankar inte går att bryta eller att jag vill dö och det hjälpmedel jag har inte räcker till.
Jag har nog antagligen mått dåligt länge, men tryckt ner det, för jag har inte velat veta, nu har dammen brutits och nu kan jag inte annat än att må dåligt.
Inatt, vill jag inget hellre än att somna in och inte vakna igen.
Gurgel, kan inte hjälpa det..